Aktuellt

”DÄR KONSTEN TAR SLUT TAR VÅLDET VID” skrev Clas Adam Ehrengranat (1781 – 1842), ”svenska ridkonstens fader”. Denna tänkvärda text kan man se på olika ställen bl.a. i gula ridhuset på Strömsholm!
Detta citat är ständigt aktuellt – även i våra tider!!! Så därför får raderna hänga med i detta Aktuellt också!


En sak är säker och det är att vi behöver lära oss och förstå innebörden av proprioception (kroppsmedvetenhet och balans) hos ryttaren, så att den stackars hästen kan bära oss med glädje och få hjälp med sin balans, liksidighet, lösgjordhet och samling. Vi kan utveckla takt, smidighet och schvung!
Söndagens Dressyrprogramsträning är en suverän träningsmetod för att hitta den lodräta och symmetriska sitsen och så att vi förstår andningens betydelse för att finna harmonin!
Låter det bekant?

DRESSYRPROGRAM söndagen den 14 april 2024.
SMHI varnade för busväder under söndagen men vi hann genomföra vår planerade dressyrträning innan blåsten blev för tuff. Det blev ju storm i byarna!
Alla red upp Lätt A:2 2016 då Maggi hade missat att programmet var förnyat. Deltagarna skötte sig bra i blåsten (det hördes allt i ridhuset!) och slutomdömena var positiva.
Efter ritterna blev det sedvanlig avslutning i fikarummet med fika, hästsnack samt utdelning av diplom och blågul minnesrosett.

Katarina Borg – Zegall, Anna Örtnäs – Poseidon och Bodil Gustavsson – Diorit.

”UTAN SITS INGEN HAND”!!!
Det här uttrycket säger något mycket viktigt i ridkonsten! Att ridning är svårt vet nog de flesta som rider eller har provat på det. Men att inse hur viktig ryttarens sits är förstår nog inte de flesta. Inte ens ridinstruktörer, tränare, domare m.fl. är bra på att lära ut den optimala sitsen. Världsberömda Sally Swift (bl.a. författare till ”Ett med hästen” och ”Centrerad ridning”) vågade ha denna åsikt.
Kontakten med hästens mun är superviktig för att läsa av hästens arbete med bakbenen (bärkraft och drivkraft). Ryttarens uppgift är att hjälpa och utveckla hästen till en hållbar och harmonisk ridhäst. Därför måste man kunna fånga upp energin i hästen samt få den att arbeta mer liksidigt. Hästen har ju en stark och en svag sida precis som vi människor. Därför måste vi ha ett BETT i hästens mun!
Konsten är att förstå texten ovan ”UTAN SITS INGEN HAND”! Ryttarens armar måste vara som ”slangar” säger Sally Swift. Och för att hitta denna känsla och för att finna sin andning krävs det en kunskap om vad en lodrät och symmetrisk sits verkligen är!!!

När jag läser om ridskolor som ska låta eleverna rida på hästar utan bett blir jag rädd. Det kan ju faktiskt vara farligt! Dessutom kommer troligen ridskolehästarna röra sig mest i en framtung och sned form och belasta sina framben för mycket med förslitningsskador som följd.
När vi har sett fantastiska uppvisningar där ryttaren rider utan huvudlag på hästen så är dessa ritter undantag från regeln. Och det finns en lång utbildning bakom beroende av hästens ridbarhet (anatomi, rörelser, temperament etc.) och ryttarens sits och inverkan. Uppvisningar av fransyskan Alizée Froment på sin Grand Prix-häst Mistral är oförglömliga! Men hästen hade tävlat Grand Prix i dressyr och var således riden på både träns och kandar. Alizée Froment har en mycket bra sits och kan verkligen kommunicera med hästen via sin kropp!
Då jag på 1980-talet tränade dressyr för Anders Lindgren frågade jag honom vilket kandar jag skulle ha. Min första häst DAWEUR, som jag tävlade ända upp till Grand Prix, hade en rätt liten mun och gillade inte två bett. Anders svarade att i ett dressyrstall borde man ha 10 olika kombinationer. Och jag som då bara hade två hästar! Daweur gillade dessutom tränsbettet bäst. Därför är det verkligen positivt att man numer får tävla på träns även i högre klasser! Anders Lindgren var dessutom enormt noga med hur man skulle få en häst att bjuda på båda betthalvorna för att avläsa ”rakriktningen” (liksidigheten) hos hästen! Han var däremot inte lika skicklig på ryttarens sits. Det sägs att han under sin tid i USA skickade elever vidare till Sally Swift för att lösa ryttarens problem!

Det är bara att erkänna att vi aldrig blir fullärda!