Övriga artiklar

Artikel skriven av Maggi som inte publicerats, samt artikel om Kinda Hästs verksamhet i Ridsport Special nr 2 – 2001.
Andra artiklar kommer att tillföras.

——————————————————————————————————————-

4.  ”SITSEN – LITEN DETALJ AV STOR VIKT”

———————————————————————————————————————

Bilden t. vä. Ur Ture Petréns Anatomibok I. 
Visar den lodräta linjen i kroppens stående symmetriska viloställning.
Bilden t. hö. Ur Sally Swifts ”Ett med hästen”.
Visar den lodräta linjen genom byggklossarna i ryttarens sits.

3.  RYTTARENS SITS.
 På Kinda Hästs hemsida under rubriken Aktuellt hösten 2019 (9/9) har jag skrivit följande artikel som svar till en artikel som publicerades i Ridsport nr 15/2019 – ”Rätt sits gör skillnad”.
Temat är jättebra men förklaringarna är lite svåra att ta till sig. Man tar upp problematiken med en sits, där ryttaren lutar sig bakåt. Jag ser den ofta vid samling, halter – man försöker få hästen att bära upp sig mer med sina bakben – men också vid ökningar, då ryttaren ”trycker på”.  Tyvärr blir effekten den motsatta då hästen låser sin rygg och därmed inte kan använda sina bakben på rätt sätt. Ryttaren lutar sig ofta bakåt ovanför midjan och låser sin rygg, sina höftleder, armar, händer o.s.v.  Hela följsamheten i hästens rörelser går förlorad! Ryttaren får en ”trycka på sits” i stället för att hitta sitt kraftcentrum.
Tyvärr ser man en del sådana här felaktiga sitsar även på svår nivå!
I ovannämnda artikel tar man upp olika källor, men tyvärr prickar man inte in det riktiga problemet!
I ”TR mom.261 Ryttarens sits” nämner man bl.a. ”Axlar, höfter och hälar skall vara i ungefär samma lodlinje” samt ”Trampet i stigbygeln ska vara…. med hälen något lägre än fotspetsen”.
DET HÄR ÄR FEL! Lodlinjen ska vara en linje från örsnibb, axel, höft ner till eller något framför den yttre fotknölen
! Fotsulan ska vara parallell med marken tack vare stigbygeln på fotbladet. Ställ ryttaren på marken utan häst och lär ryttaren att känna in sin balans och symmetri både med raka och lätt böjda benen. Det här sa den grekiske kavalleristen och författaren Xenofon för över 2000 år sedan!
Studera även bilderna nedan ur min gamla anatomibok av Ture Petrén (den lodräta hållningen) samt ur Sally Swifts bok ”Ett med hästen” (den lodräta sitsen)! Men det ska forskas och nya rön ska tas fram. Olika mätmetoder ska till för att lyckas hitta den ”riktiga sitsen”. Man vill uppfinna ”sitsen” på nytt!
Läs ovannämnda bok av Sally Swift. Hon upptäckte att det hon trodde att hon hade funnit  efter sin 10-åriga rullstolsperiod  hade man känt till i mer än 2000 år! Sally Swift nämner ”Inte ens de främsta ryttarna och instruktörerna med sin medfödda koordinationsförmåga brukar lära sina elever hur de ska hantera den egna kroppen. Eleverna får bara anvisningar om vad de ska göra. Vi som har kämpat med fysiska handikapp har oftare lättare att förklara sådant som rör koordinationsförmågan.”
I ovannämnda artikel understryker forskarna bäckenets betydelse för korrekt sits och följsamhet i hästens rörelser. Detta har man känt till länge och anammat i t.ex. terapiridning. Det är fantastiskt att se hur en ryttare med spasticitet kan finna en avspändhet och tyngd i sin krampande kroppsdel då lodlinjen blir rätt och hästens ryggrörelser får röra på ryttarens bäcken. Man kan kanske kalla detta för ”sacrokranial terapi”…? Det finns ju ”kraniosacral terapi”!
Studera Sally Swifts ryttare (se bil nedan) som är uppbyggd av byggklossar! Denna lodräta sits ger bäckenet en riktig position i sadeln! Men detta förutsätter också att sadeln ligger rätt.
Nya rön! Lär ridlärare och tränare att se helheten, känna in elevens sits och ge råd hur man ska finna den optimala sitsen. Det gäller att finna kroppens jämviktsläge – att hitta sitt balans- och kraftcentrum – samt att andas rätt. Då kan man börja inverka på sin häst och upptäcker att allt går mycket lättare! Tyvärr är sitsen en färskvara så det krävs både insikt och uthållighet!
LYCKA TILL!